10 näringsämnen för att stödja sköldkörteln

Den allra vanligaste sköldkörtelsjukdomen är hypotyreos, en så kallad underaktiv sköldkörtel. Denna kan i sig vara orsakad av andra hälsoproblem, till exempel den autoimmuna sjukdomen Hashimotos. Tyvärr är det vanligare än man tror, särskilt bland kvinnor, att man lider av dessa sköldkörtelproblem.

Men bara för att man blivit diagnostiserad med hypotyreos eller Hashimotos betyder det inte att man behöver leva med det resten av livet. Det finns mängder av kvinnor som har blivit av med de här problemen, och vi har haft äran att kunna hjälpa några av dem.

   - Läs mer: "Näringsterapeuten om: Komma till rätta med sköldkörtelproblem utan medicinering"

Tänk på att det inte bara finns ett sätt att bli av med sjukdomen, precis som det inte fanns ett skäl till att just din sköldkörtel fick problem. Man måste se till helheten och stötta kroppen på flera olika sätt.

Livsstillsförändringar

Det handlar främst om olika livsstilsförändringar som att:

• minska stressfaktorer
• motionera
• införa bra sömnrutiner
• äta på regelbundna tider
• få frisk luft och dagsljus varje dag
• ha kul och hitta på roliga saker

Det kan låta för enkelt för att var sant, men faktum är att sådana här livsstilsfaktorer kan hjälpa dig att må oerhört mycket bättre. Men det är inte allt. Rätt näring är också essentiellt liksom att undvika vissa ämnen som försvagar din sköldkörtel.

   - Läs mer: "Näringsterapeuten om: Naturlig lösning på dina sköldkörtelproblem"

10 viktiga näringsämnen för en frisk och hälsosam sköldkörtel

1. Selen

Ett av de allra viktigaste mineralerna som du med sköldkörtelproblem behöver ta hänsyn till är selen då sköldkörteln är mycket känslig för selenbrist på grund av selenets viktiga roll i att omvandla T4 (inaktivt hormon) till T3 (aktivt hormon). Det här gör att selenbrist kan orsaka hypotyreos vilket är en mycket vanlig sköldkörtelsjukdom.

   - Läs mer: "Därför är selen så viktig för män"

Selenrika livsmedel:

• Inälvsmat; njure och lever
• Fisk- och skaldjur; framförallt sardiner, strömming och lax
• Kött; nötkött, kalkon och kyckling
• Smör
• Ägg

Seleninnehållet i växter och grönsaker är helt beroende på selennivån i jorden där den är odlad. Det kan variera mycket. Men tyvärr är jorden i Sverige mycket selenfattig, därför är det rekommenderat för många att se till att de får i sig selen i form av tillskott. Men de som är oftast generellt rika på selen är:

• Paranötter
• Bovete

2. Jod & Tyrosin

Sköldkörteln syntetiserar jod och aminosyran tyrosin för att skapa sköldkörtelhormon
Äter man tillräckligt med alger, fisk och skaldjur brukar man kunna få i sig tillräckligt med jod. Dessutom använder många raffinerat bordssalt som är berikat med jod . (Vi rekommenderar inte någon att äta mineralfattigt raffinerat bordssalt.)

   - Läs mer: "6 anledningar till att inte vara rädd för salt"

För mycket jod kan hämma sköldkörteln, så därför är det viktigt att först kolla up om man har brist på jod innan man börjar ta tillskott av det. Dessutom kan jodtillskott i närvaro av selenbrist förvärra en existerande autoimmun sköldkörtelsjukdom. Om du funderar på att påbörja jodtillskott, se till att du också tar tillskott av selen¹. 

3. Omega-3 fettsyror

Inflammation är ofta orsaken till olika ohälsotillstånd, som underaktiv sköldkörtel i det här fallet, gör att sköldkörtelns receptorer inte klarar av att minska omvandlingen av T4 till T3. Omega-3 fettsyror hjälper till att minska inflammationen samt att upprätthålla cellmembranets flexibilitet och integritet.

Tillräckliga mängder essentiella fettsyror främjar en bra hormonbalans, mental klarhet och stabila energinivåer hela dagen.

   - Läs mer: "Omega-3 fettsyror - varför så viktiga?"

Livsmedel med Omega-3:

• Fet kallvattenfisk som sill, lax, sardiner och ostron.

4. B-vitamin

B-vitamin är generellt sett mycket viktiga för en bra sköldkörtelfunktion, framför allt Tiamin och B12. B12 stödjer den hormonella hälsan och hjälper mot utmattning och trötthet. Tiamin stödjer även ämnesomsättningen

B12 kan återfinnas i:

• Nötlever
• Sardiner, Lax, Tonfisk,
• Nötkött, Lamm
• Opastöriserad ost och mjölk
• Ägg

Tiamin kan finnas i:

• Gröna ärtor
• Sparris
• Brysselkål
• Solrosfrön
• Pistaschnötter

5. D-vitamin

Det har visat sig att D-vitamin och autoimmuna sjukdomar i sköldkörteln har ett tydligt samband² eftersom D-vitamin har en sådan viktig roll för immunsystemet.³

Nu på sommarhalvåret är den bästa tiden för att få i sig D-vitamin naturligt från solen via huden. Men resten av året behöver de flesta tillföra D-vitamin med tillskott.

   - Läs mer: "Detta bör du veta innan du äter D-vitamin tillskott"

6. Magnesium

Magnesium deltar i minst tre hundra enzymatiska reaktioner i kroppen. Vid allvarlig brist på sköldkörtelhormon stiger blodtrycket till följd av förlust av plasticitet i blodkärlen. Magnesium spelar därför en viktig roll i att reglera blodtrycket genom att förhindra överdriven sammandragning av kärlen.

   - Läs mer: "Magnesium - en livsvuppehållande mineral"

Livsmedel med magnesium i:

• Gröna klorofyllrika grönsaker som spenat
• Nötter
• Brunt ris
• Mandlar

Många med hypotyreos mår bra av att ta magnesiumtillskott; viktigt är att tillskottet man tar innehåller en lättupptaglig form av magnesium.

7. Zink

Zink arbetar tillsammans med vitamin A och E för att tillverka sköldkörtelhormon, och är också en nödvändig kofaktor tillsammans med koppar och selen för att omvandla T4 till T3. Zink är också nödvändig för många andra hormonaktiviteter, inklusive tillväxthormoner och insulin, och är avgörande för immunfunktionen.

Livsmedel med zink i:

• Skaldjur och ostron
• Nötkött
• Fullkorn, baljväxter och nötter (Zink som finns i dessa livsmedel är oftast svårupptagligt för kroppen att ta upp då de även innehåller fytinsyra)

8. A-vitamin

Hos många med autoimmuna sjukdomar som Hashimotos är A-vitaminnivån ofta låg. Vitamin A är en antioxidant och viktigt för immunfunktionen.
Dendritceller som kommunicerar med immunsystemet behöver A-vitamin för att förhindra överdrivna immunreaktioner. För sköldkörteln fungerar vitamin A tillsammans med zink och vitamin E för att omvandla T4 till T3 i lämpliga mängder.

Livsmedel med A-vitamin i:

• Lever
• Äggulor
• Smör
• Torskleverolja
• Orangea- och gulfärgade grönsaker som morot och sötpotatis.

9. Probiotika

Sköldkörtelproblem kommer aldrig ensamma -  det finns starka kopplingar till hur vår mage och tarm mår. Framför allt har de flesta med sköldkörtelproblem läckande tarm, och för att komma till rätta med en läckande tarm behövs det att man får hjälp med att smälta maten och att skapa en bättre miljö i tarmen. Probiotika kan hjälpa dig med detta.

   - Läs mer: "Därför bör du ta probiotikatillskott"

Probiotiska livsmedel:

• Kefir
• Surkål
• Kombucha
• Kimchi
• Yoghurt
• Kvass
• Opastöriserad ost

   - Läs mer: "Förbättra [mag]hälsan del III - Probiotika"

10. Adaptogena örter

Adaptogena örter har förmågan att lugna ner en stressad kropp. Det finns en mängd olika adatogena örter som har bra effekt för sköldkörtel hälsan. Men den mest använda i samband med hypotyeros är Ashwagandha.

   - Läs mer: "Adaptogena örter för ett harmoniskt liv utan stress"

Ashwagandha

Studier har tydligt visat att Ashwagandha har en bra effekt vid hypotyreos och kan hjälpa till att normalisera TSH och T4 värdet.^{4, 5}
Dessutom är den bra vid binjuretrötthet vilket många med hypotyreos också lider av. Den har även visat sig minska stress och ångest.

Det du med underaktiv sköldkörtel bör undvika att äta

Goitrogena grönsaker

På grund av att korsblommiga grönsaker som kål, broccoli och blomkål innehåller substanser som blockerar jodupptaget i sköldkörteln har det sagts att de med sköldkörtelproblem ska undvika dessa. Detta gäller dock bara de personer vars hypotyreos är orsakad av jodbrist, samt de som äter råa korsblommiga grönsaker varje dag i stora kvantiteter. För någon som äter en hälsosam varierad kost med tillagad blomkål och rå grönkål någon gång då och då kommer det inte göra någon större skillnad, så länge du har en bra nivå av jod i kroppen.

Gluten

Det du å andra sidan strikt bör undvika är gluten. Detta är för att gluten lurar ditt immunförsvar att attackera sig själv. När gliadin, som är en del av proteinet gluten, kommer in i blodomloppet hos intoleranta personer eller de med läckande tarm skapar kroppen antikroppar mot gliadinet. Problemet är att gliadinets molekylstruktur liknar den hos sköldkörteln så mycket att antikropparna av misstag även attackerar sköldkörteln. Så varje gång du äter gluten skapar kroppen antikroppar mot gliadinet vilka i sin tur även attackerar din sköldkörtel.

   - Läs mer: "Gluten - mer än bara magont"

Räcker det med att bara minska gluten, eller undvika det till största del?

Tyvärr inte. Bara en enda måltid med gluten i kan leda till en immunrespons som kan pågå i upp till 6 månader.

Att tänka på när du vill förbättra din sköldkörtelhälsa

Vid underaktiv sköldkörtel kan man nästan vara helt säker på att ens binjurar är utmattade. Därför är det mycket viktigt att inte bara fokusera på sköldkörteln utan att också ge dina binjurar lite uppmärksamhet och behandla dem med binjurestödjande tillskott, adaptogena örter och minska stressen i livet.

Kosttillskott i all ära. Men du gör inte din sköldkörtel en tjänst genom att fortsätta äta inflammatorisk mat som gluten, socker, ultraprocessad mat och sådant som du är allergisk mot. Försök att se till att majoriteten av det du äter är anti-inflammatoriskt.

   - Läs mer: "Näringsterapeuten om: Östrogendominans negativa effekt på sköldkörteln"

Du kan göra mycket på egen hand för att må bättre, men allra bäst resultat kommer du få av att arbeta tillsammans med en erfaren näringsterapeut som kan ge dig individuella råd för just dig, din kropp och  din situation. En som jobbar med funktionsmedicinsk inriktning kommer aldrig att enbart jobba med din sköldkörtel utan de vet att för att få bästa resultat måste du jobba med att läka din tarm och stödja dina binjurar.

MåBra
Amanda Majava

Referenser:

[1] https://academic.oup.com/ajcn/article-abstract/57/2/240S/4715277
[2] https://www.nature.com/articles/cmi201073
[3] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20427238/
[4] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28829155/
[5] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4296437/