Många gånger skickar vi ner den överblivna maten i soptunnan utan att egentligen tänka oss för. Händer det dig? Eller hittar du ofta mat som blivit för gammal i kylskåpet?
Visste du att varje år slängs 81 kilo ätbar mat PER PERSON! Helt galet! Och då är det inte inberäknat all fullt duglig mat och dryck som hälls i slasken - 26 kiloper person och år. Helt otroligt. Vi har så mycket mat i vårt land att vi inte vet vad vi ska ta oss till med allt och slänger det istället. Är det inte rent ut sagt upp-och-ner-ner-och-upp-tuppen-gal-i-granens-topp-galet?
Dessutom går vi omkring och klagar på att maten är dyr. Enligt livsmedelsverket (oooh det är inte ofta jag hänvisar till dem...) så skulle svenskarna spara 3000-6000 kr per år om vi gjorde en kraftansträgning att minska vårt eget matsvinn.
Fast det är inte plånboken vi borde vara mest bekymrad över, utan först och främst vår miljö. Först har maten transporterats (kanske tyvärr runt hela jorden), sedan till butiken och efter det hem till oss för att sedan inte hinna bli uppäten förrän den hunnit bli dålig och slängs i soporna. Efter det ska den transporteras till återvinningscentralen för att sedan tas om hand om där. Och då är inte hela odlingsprocessen inräknad. En rad helt onödiga miljöbelastningar som vi kunnat hindra om vi faktiskt åt upp vår mat (eller köpte hem mindre mat). Matsvinnets mängd i motsvarande växthusgaser per år är lika mycket utsläpp som 200 000 bilar gör.
Sen är det även den etiska biten som är värd att påminna sig om. Vårt samhälle har inte brist på mat, men vi fördelar den helt tokigt. Att så många på vår jord knappt har mat för dagen när vi slänger ut ton-vis med fullt dugligt mat och dryck är helt vansinnigt. Eller om man är köttätare så kan man väl åtminstone äta upp så mycket man kan så att inte djuret har dött helt i onödan.
Så att göra det vi kan för att ta hand om den mat vi skaffat till vår familj är en kunskap som borde läras ut i småbarnsåldern. Man skulle kunna säga att det är en konst att ta tillvara på överbliven mat. Vad menar jag med det? Därför det kan ta tid innan man fullständigt behärskar det här kunnandet. Då det inte bara är att kasta ut och köpa nytt, utan man försöker ta tillvara på så mycket man kan utan att slänga ut kommer man verkligen behöva använda båda hjärnhalvorna. Det kommer hjälpa dig att träna upp din problemlösarsida men även den konstnärliga ådran. Hjärngympa med andra ord!
Bara för att det är extrapris på varan betyder inte det att du behöver äta upp den.
Framförallt köp hem mindre processad mat och mat med långt hållbarhetsdatum. Då är det inte säkert att det är riktig mat, utan bara matliknande med en mängd konserveringsmedel och andra onödiga ämnen du ändå inte vill belasta din kropp med. Är hållbarheten lång är risken större att den glöms bort i skafferiet än om den är kortare och hamnar synligt i kylskåpet.
Ett annat tricks är att köpa hem färre variationer och istället variera oftare (när de tagit slut). Det är en risk för oss som lagar glutenfritt att vi har alla glutenfria mjölsorter vi kan få tag på. Men varför inte välja ut några få favoriter och sedan pröva ett nytt mjöl när de du har är slut.
Kanske låter som en självklarhet, men tyvärr kan det glömmas bort mat längst in i kylskåpet, särskilt när man har ett mycket upptaget och stressat liv.
Använd dina sinnen före du kollar på datumet och slänger ut "för gammal" mat: lukta, titta och smaka och låt din förnuft avgöra om maten bör slängas eller inte. Sätt mat som behöver ätas snart längre fram i kylskåpet, kanske samla alla de matvarorna som det börjar bli på tiden att äta i en låda tydligt markerad med "ÄT FÖRST" eller något sådant.
Den här lilla listan som icakuriren satt ihop tyckte jag var bra.
My plastic free life har en jätte bra lista på hur man bäst förvarar maten utan plast!
Kolla alltid vad du redan har och försök utgå från det när du skriver din veckomeny. Att göra en veckomeny kan kännas ospontant och oflexibelt, men det behöver inte vara det. Utan det är faktiskt ett utmärkts sätt att se till att man minskar matsvinnet och att man slipper åka flera gånger till butiken för att man missat något. Du tjänar oftast både pengar och tid på att göra det, men framföralt är det bättre för vår miljö.
Det är lättare att spara maten om du inte har börjat äta från den. Så ta bara det du vet att du orkar och fyll på med mer om du behöver. Så minskar du att du behöver slänga från tallriken.
Det absolut vanligaste man kanske gör, och det är värt all beröm, är att man förbereder sin matlåda till nästa dag med resterna som är över. På det viset går det snabbt och enkelt att göra en hälsosam lunch utan krångel och utan onödigt matspill.
- Soppa
- Potatisskal (ekologiska)– kan bli smaskiga chips, stek dem i ghee.
- Äppelsskal och äppelsskrutt kan samlas ihop i en lufttät burk och bli till äppelcidervinäger.
- Frukt-, grönsaks- och nötpulpet som blir över från juicning och nötmjölk kan man använda till att göra delikata kex i ugnen av. Man kan även blanda ner i sitt brödbak. Tänk på att minska vätskemängden i receptet då pulpet innehåller en hel del vätska.
- Frukt som börjar se lite ledsen ut kan frysas in och användas till smoothie. Särskilt banan som snabbt blir brun men fortfarande är fullt "smoothie-duglig". Eller kan du kanske slänga ihop ett bananbröd till soppan
- Skrumpna grönsaker går utmärkt att använda i soppor, grytor och pajer. Ingen kommer märka att de såg lite ledsna ut.
- Det mesta smårester man kanske har över går att slänga i en omelett.
- Små klunkar av överblivet vin kan bli till vinäger
- Många ört- och grönsakstammar som man kanske utan att tänka på slänger bort kan användas i soppa, buljon eller tas med när man gör en juice.
- Avokadokärnor kan rivas och användas för att näringsrika sallader, soppor och smoothiesar.
Alla delar på grönsaken som du inte vet hur du ska kunna använda i maten kan du spara i en liten låda i frysen och när du samlat tillräckligt mycket så kokar du buljong på det. Detsamma kan du göra med ben från kött som blivit över efter maten.
Du kommer kanske få mer buljong än du behöver. Men då kan du alltid passa på att frysa in buljongen, eventuellt i små iskuber för enkel och snabbtillgång när du behöver använda dem i en gryta eller soppa.
Efter räkfrossan är det mångas problem att de fått överfyllda sophinkar med räkskal som stinker. En del har löst in det med att frysa in skalen tills det är dags för sophämtning. Men andra (som vi) kokar buljong av räkskalen och fryser sedan in buljongen, för att sedan använda buljongen till höstens mustiga fisksoppor som blir extra goda med denna buljongen. Bonus är att inte sophinken kommer stinka med alla räkskalen! Win, win - situation.
Många växter som man kanske inte tänker på kan växa på nytt genom att sätta roten i ett litet glas med vatten. Klipp sedan av blasten som börjar växa och använd som krydda på maten.
Morot, citrongräs, bokchoi, vitlökoch ett flertal örter. Efter att de bildat rötter går de bra att sätta ner dem i jorden.
Andra grönsaker kan man spara roten på då de trivs bättre i jorden, till exempel sallader.
När du tvättat grönsakerna, haft baljväxter i blötläggning eller sköljt dina groddar kan du spara vattnet och återanvända till att hälla på dina plantor. Det ger bra naturlig näring (utan att det blir för mycket näring) som kommer göra att dina växter frodas.
Resten kan du kompostera. Ja de allra mesta faktiskt.
Har du inte redan en kompost hemma kan det vara bra att fundera på om det är något ni kanske ska skaffa. I Sverige har många kommuner en kommunal kompost vilket är ju fantastiskt på så många vis och absolut om din kommun har det så utnyttja det i alla fall med sådant som du inte kan slänga i din egen hemkompost.
Fördelen med en egen kompost är att du efter ett tag kommer få näringsrik jord som du kan använda till dina växter. Troligen kommer du få mer än du behöver, beroende på hur stor trädgård / balkong du har, men då kommer komposten bli en uppskattad present till andra som har trädgård.
Du kan kompostera nästan allt som du kan äta själv. Beroende på vilket kompostssystem du väljer att använda dig av så skiljer sig det lite grann på vad man kan kompostera. De flesta kompostssystem kan dock inte ta djuravföring, oljor/fett och kött/benrester. En del klarar inte heller av lök och citrusskal. Men förutom de sakerna kan du kompostera resten. Du kan även kompostera vår komposterbara tandborstar!
I början är det jobbigt att tänka om, vi är så vana vid bekvämligheten att kunna slänga allt utan att riktigt tänka efter. Vi hade svårt att motivera oss själva också till att verkligen ta till vara på minsta lilla. Särskilt när man inte direkt ser förbättringarna på miljön, plånboken och samhället med en gång. Så den största motivationen är kanske att man inte behöver gå ut med soporna lika ofta! :)
Men jag är säker på att du kommer tycka det snart är lika roligt som vi andra. Gör hela familjen engagerad i projektet att minska matsvinn (och övriga sopor), det kommer utveckla både er problemlösar sida och nära er konstnärliga ådra.
På internet (pinterest, instagram bl.a.) finns det hur många tips som helst på hur man kan låta växterna återväxa (regrow), hur man återanvända matrester och smarta tips på hur man kan minska matsvinnet och kanske till och med bli helt Zero Waste.
Men nu vill jag gärna hör från dig. Hur har du gjort för att minska matsvinnet i din familj? Kommentera nedanför och dela med dig av dina tips.
Jag hoppas att denna lilla bloggartikel motiverade dig att ännu mer se efter möjligheter att minska matsvinnet och göra det bästa av maten som du införskaffat.
Önskar dig en fortsatt härlig sommarvecka, lycka till med att minska matsvinnet
Amanda M
Läs gärna mer om hur vi kan minska matsvinnet på Släng inte maten.
Organisationsnr: 559404-7580
Runslingan 20 D • 224 77 Lund
Mejla oss gärna: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Webbsida av Joomlaproffs.se