4 orosmoln kring solskyddsmedel och vad du ska använda istället

12 Maj 2020
4 orosmoln kring solskyddsmedel och vad du ska använda istället

Solen är nödvändig för allt liv. Det är solen som gör att växter växer och mår bra. Solen gör dig frisk.

Men precis som olika växter behöver olika mycket sol har även vi människor olika mycket behov av sol. Generellt sett behöver ljusa och rödhåriga mindre solljus och mörkare behöver längre tid i solen. Vår smärtgräns är olika, men en bra riktlinje är att få sol på sig men inte mer så du kommer brännas.

De så kallade experterna som påstår att man borde undvika solljuset så mycket man kan och applicera solskyddskräm för att skydda sig de få tillfällena man vistas utomhus uppmuntrar dig i själva verket att öka risken för hudcancer. Skälet till att man drabbas av malignt melanom är enligt många forskare solklart: Brist på sol och dess bidragande effekt på vår D-vitamintillverkning1, i kombination av oförnuftigt solskyddsanvändande, både på grund av dess kemikalier men också på grund av att man ligger längre i solen än man borde.2-3

- Läs mer: Detta har du blivit lurad att tro om hudcancer

Sola gärna, men med måtta.

Solen är ett av de bästa sätten att bevara en god hälsa.

  • Sänker kolesterolet
  • Reglerar blodtrycket
  • Balanserar blodsocker
  • Ökar uthålligheten
  • Dörbättrar våra hormoner
  • Stärker immunsystem
  • Solen till att motverka inte bara hudcancer utan många fler former av cancer

4 orosmoln kring solskyddsmedel:

  1. Solskyddskräm ger oss en falsk trygghetskänsla. Man tror man är säkrare än vad man är och pressar sig onödigt länge i solen. Därmed uteblir kroppens viktigaste signal om att den fått för mycket sol – solbrännan.
    Många gånger stämmer inte SPF faktorn på burken och tyvärr tror många att ju högre SPF desto längre kan man sola. Men så är inte fallet. Du ska inte sola för länge! Ju högre SPF ju mer kemikalier är det ofta. Vi rekommenderar att man håller sig till max 30 om man vill använda solskyddsmedel.19

  2. Konventionellt solskydd innehåller oftast alldeles för många onödiga skadliga ämnen. De starka kemikalierna, dofterna och konserveringsämnen anses vara boven till att många fler fall av allergisk dermatitis har uppkommit.6-8
    Ämnen som är bra att vara uppmärksam på är
    - Oxybenzone – tros orsaka en hormonell oreda, bryta ner hudceller i förtid vilket och orsakar att fria radikaler bildas när de bryts ner, som i sin tur kan orsaka hudcancer!9-11
    - Retinyl Palmitate, Retinol (även kallad ibland för A Vitamin) – tros skynda på maligna celler och spridning av hudcancer12
    - Men även andra ämnen som nano zinkoxid, nano titaniumoxid, octinoxate, padiamate O, oxybenzone, ovotocrylene, ensulizole, methyl anthranilate, methoryl sx mfl. har tveksam verkan och inte undersökts i tillbörlig grad om hur säkra de är varken för oss eller för miljön. 12
    - Av mer än 1400 solskyddskrämer som testats av Environmental Working Group är det bara 5% som mötte deras säkerhetsstandard och över 40% av dem är listade som potentiellt bidragande faktor till hudcancer!13

  3. Konventionella solskyddsmedel har oftast förödande effekt för vår miljö.
    Varje år dumpas 6000 ton kemiskt solskydd i våra vatten världen över. Alltför många korallrev har blivit skadade, eller rentav förstörda av alla naiva solkrämsinsmorda snorklare. 

    Lägg därtill alla plastflaskor som solskyddet kommer paketerat i och inte så sällan dumpas i semesterländer utan väl fungerande sophantering. Därmed inte sagt att plastflaskor är något bra på något ställe på jorden, inte ens i Sverige trots ett fantastiskt återvinningssystem. Det här är då i bästa fall, otaliga flaskor blir kvarglömda på stränder där de så småningom hamnar i haven. Och då har vi inte ens tagit upp själva produktionen av solskyddsmedel som man kan förmoda inte är så miljövänlig den heller. 14-18

  4. De flesta solkskyddsmedel skyddar mer mot UVB-strålningar än UVA. Visserliggen kan UVB också ge hudcancer, men det är också UVB som vi behöver för att få D-vitamin, d-vitamin som i sig är ett fantastiskt solskydd!

solskyddskramen

Finns det något bättre solskyddsmedel ?

För det första måste du ta i beaktining att det allra bästa du kan göra är att se till att du får i dig antioxidanter via din mat och kosttillskott. Läs gärna mer om det i artikeln: "Det långt bättre solskyddet".

Många kanske fortfarande är rädda för att vistas ute i solen utan något skydd. Särskilt rädd är man troligen om sina små barn. Och det med all rätta, då studier har visat att barn som bränns av solen får en ökad risk för malignt melanom senare i livet.

Många rekommenderar Tiantiumdioxid och zinkoxid som ett bättre alternativ som bas i solskydd.
Zinkoxid anses vara den bättre av de två då den skyddar bäst mot de långvågiga UVA strålarna.
Det är sant att de är långt bättre för våra kroppar än de andra läskiga ingredienserna som man ofta ser i solskyddskrämer, samtidigt som de faktiskt ger oss ett bra skydd mot solen. 
Men tyvärr är även dessa båda ämnen skadliga för våra hav, dess korallrev och fiskar. Så tänk på att dessa bara bör användas tillfälligtvis. Även om du inte badar i havet, så kommer de spolas ut i havet när du sedan duschar. 4-5

Så ut och njut av solen när du har möjlighet, på lunchrasten under jobbdagarna, eller i solstolen efter gräsklippningen på helgen eller på stranden en stund med picknickkorgen. 

Sola smart
Amanda Majava

Källförteckning:
  1. Linos E, Keiser E, Fu T, Colditz G, Chen S, Tang JY. 2011. Hat, shade, long sleeves, or sunscreen? Rethinking US sun protection messages based on their relative effectiveness. Cancer Causes Control 22:1067–1071.
  2. Wolf P, Quehenberger F, Mullegger R, Stranz B, Kerl H. 1998. Phenotypic markers, sunlight-related factors and sunscreen use in patients with cutaneous melanoma: an Austrian case-control study. Melanoma Res 8(4): 370-8.
     Public Health Nutr. 2012 Apr;15(4):711-5. Epub 2011 Oct 24.
  3. Weir A, Westerhoff P, Fabricius L, Hristovski K, von Goetz N. 2012. Titanium dioxide nanoparticles in food and personal care products. 46(4):2242-50. Epub 2012 Feb 8.
  4. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/miljogifter-sprids-fran-solkramer
  5. Bryden AM, Moseley H, Ibbotson SH, Chowdhury MM, Beck MH, Bourke J, et al. 2006. Photopatch testing of 1155 patients: results of the U.K. multicenter photopatch study group. The British journal of dermatology 155(4): 737-747.
  6. Rodriguez E, Valbuena MC, Rey M, Porras de Quintana L. 2006. Causal agents of photoallergic contact dermatitis diagnosed in the national institute of dermatology of Colombia. Photodermatol Photoimmunol Photomed 22(4): 189-192.
  7. Norval M, Wulf HC. 2009. Does chronic sunscreen use reduce vitamin D production to insufficient levels? Br J Dermatol 161(4): 732-6.
  8. Wang T, Gu X. 2007. In Vitro Percutaneous Permeation of the Repellent DEET and the Sunscreen Oxybenzone across Human Skin. J Pharm Pharm Sci 10(1): 17-25.
  9. http://www.ewg.org/research/cdc-americans-carry-body-burden-toxic-sunscreen-chemical
  10. Cuderman P, Heath E. 2007. Determination of UV filters and antimicrobial agents in environmental water samples. Analytical and bioanalytical chemistry 387(4): 1343-1350. Danovaro R, Bongiorni L, Corinaldesi C, Giovannelli D, Damiani E, Astolfi P, et al. 2008. Sunscreens cause coral bleaching by promoting viral infections. Environmental health perspectives 116(4): 441-447.
  11. https://www.ewg.org/sunscreen/report/the-problem-with-vitamin-a/
  12. https://www.ewg.org/sunscreen/report/the-trouble-with-sunscreen-chemicals/
  13. https://www.ewg.org/sunscreen/report/executive-summary/
  14. http://pressroom.consumerreports.org/pressroom/2016/05/consumer-reports-finds-that-nearly-half-of-sunscreens-tested-did-not-meet-their-spf-claims-.html
  15. Calafat AM, Wong L-Y, Ye X, Reidy JA, Needham LL. 2008. Concentration of the sunscreen agent, benzophenone-3, in residents of the United States: National Health and Nutrition Examination Survey 2003-2004. Environmental health perspectives 116: Available online March 21, 2008.
  16. Kunz PY, Galicia HF, Fent K. 2006. Comparison of in vitro and in vivo estrogenic activity of UV filters in fish. Toxicol Sci 90(2): 349-361.
  17. Balmer ME, Buser HR, Muller MD, Poiger T. 2005. Occurrence of some organic UV filters in wastewater, in surface waters, and in fish from Swiss lakes. Environmental Science & Technology 39(4): 953-962.
  18. http://www.earthshare.org/2009/05/sunscreen-risks.html
  19. https://www.ewg.org/sunscreen/report/whats-wrong-with-high-spf/
Dela artikel:

Amanda Majava

Kontakt

  • Organisationsnr: 559404-7580

  • Runslingan 20 D • 224 77 Lund

  • Mejla oss gärna: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

  • Vi svarar inom 48 h

Mer hos Må Bra Naturligt

Missa ingenting & få 10% rabatt!

Få 10% rabatt på ditt nästa köp när du börjar prenumerera på våra nyhetsbrev! Håll koll på alla våra erbjudanden och ta del av särskilda erbjudande bara för de som får vårt nyhetsbrev.


Fri frakt över 500

Snabba leveranser

Trygg betalning

Kunnig personal

  • Köpvillkor
  • Bra Länkar
  • Fyndhörna
  • Logga in / Skapa konto
  • Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Webbsida av Joomlaproffs.se